Syfte: Vårt syfte är att testa Liu/Fangs maktbaserade modell för projektledning för att se om den är applicerbar på ett företag verksamt i Sverige.Slutsatser: Den maktbaserade modellen för projektledning ger en bild som i stora drag överensstämmer med vår empiri. Den behöver emellertid kompletteras med maktinverkan från projektexterna faktorer. Dessutom behöver den ta hänsyn till det vi valt att benämna som "informationsmakt"..

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Underhållningsbranschen är en bransch som alltid arbetat i projektform. Trots det finns det inte tillräckligt med empiriska studier på projektledning inom underhållningsbranschen, speciellt inte i Sverige. Många författare menar att de teorier som finns kring projektledning är för ensidiga och inte kan tillämpas på alla former av projekt. För att öka kunskapen inom projektledning behövs därför fler empiriska studier inom olika typer av branscher. Projekt i underhållningsbranschen är intressanta, mycket på grund av att de till skillnad från andra branscher oftast lyckas hålla tiden.

IT-projekt bedrivs i många företag av olika anledningar. Orsaker till att genomföra ett IT-projekt kan exempelvis vara att hänga med i IT-utvecklingen, utveckla IT-produkter eller att stärka ett företags konkurrenskraft. Det spenderas stora summor och mycket tid på att bedriva IT-projekt och många människor arbetar i IT-projekt. Men alla IT-projekt får inte en lyckad utgång, utan många misslyckas. Ett misslyckande i ett IT-projekt kan påverkas av flera faktorer.Syftet med denna fallstudie är att analysera ett misslyckat IT-projekt för att komma fram till vilken eller vilka faktorer som påverkade misslyckandet och på vilket sätt.

I vår uppsats studerar vi en omorganisation och jämför tillvägagångssättet med teorier gällande projekt och projektledning. Vi arbetar utifrån en retorisk frågeställning gällande om de traditionella projektteorierna räcker till som verktyg för att en projektledare skall ha möjlighet att leda ett framgångsrikt projekt. Eller är det måhända så att man som projektledare behöver besitta andra kunskaper än ren och skär projektteori?Syftet med vår forskning grundar sig i att det i dagsläget är många projekt som misslyckas och vi vill försöka finna orsaken till varför. Under uppsatsens gång har vi dykt in i projektteorins värld och byggt på vår teoretiska referensram.

Inom IT-branschen läggs det mycket resurser på att effektivisera arbetssätt, och att hitta det optimala sättet att styra och leda projekt är en ständig utmaning. Dagens IT-organisationer befinner sig även i en situation där marknaden ställer krav på minskade kostnader men samtidigt en högre nivå av support och service. Utifrån detta har det genererats en uppsjö olika arbetssätt och tillhörande verktyg som alla har som mål att strukturera eller effektivisera systemutvecklingsprocessen. Ett av dessa arbetssätt är Lean IT som hämtar sina grunder från det väl beprövade produktionssystemet Lean Manufacturing.Inom systemutvecklingsbranschen arbetas det ofta i projektform och att ha en bra projektledning är ofta en av faktorerna bakom ett lyckat projekt. För att en projektledare ska kunna leda projektet till framgång krävs det att denne har en bra uppfattning om arbetssättet inom organisationen och projektgruppen.

En digital handbok i projektledning baserad på både erfarenheter och litteratur..

Denna rapport fokuseras omkring de tre ämnena projektledning, kunskap ochförändringsledning. I en företagsvärld där allt mer av verksamheten består avprojektverksamhet har det upplevts som viktigt att skapa en bättre förståelse omkringdetta ämne.Avsikten med denna studie har varit att skapa en bättre förståelse för områdetprojektledning med fokus på ledning av IT-projekt. Det specifika syftet har varit att bidratill en ökad insikt om överföring av kunskap mellan IT-projekt i olika former. Studien ären kvalitativ studie och det empiriska materialet har inhämtats från ett Fordonsföretagoch ett Konsultföretag. Samtliga respondenter är verksamma i yrkesrollen somprojektledare.

Tillgänglig statistik visar att IT-projekt misslyckas i större omfattning än projekt i andra branscher. Denna trend har länge existerat och man har dokumenterat misslyckanden iutvecklingsprojekt ända tillbaka till början av 90-talet. Varför fortsätter detta vara ett problem än idag, trots allt arbete som lagts ner på att utforma nya projektstyrningsmodeller,utvecklingsmetoder och certifierande utbildningar? Denna studie undersöker IT-projekt och tar fram de nyckelfaktorer som orsakar att IT-projektmisslyckas. I uppsatsen utförs en flerfallsstudie där fyra seniora IT-projektledare får dela medsig av sin erfarenhet och kompetens inom området.

En stor del av mjukvaruutveckling sker idag i projektform och projektledaren spelar en viktig roll i ett projekt. Projektledaren har det största ansvaret för projektet och leder sitt utvecklingsteam mot målet för projektet. Inom området för mjukvaruutveckling har olika utvecklingsmetoder skapats för att hantera projekt och projektledning. Inom området skiljer man generellt mellan traditionella och agila utvecklingsmetoder. De agila utvecklingsmetoderna introducerades för att eliminera brister hos de traditionella utvecklingsmetoderna.

I dagsläget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) läggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten är att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förståelse över hur projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter på, för att på så sätt kunna uppnå ett framgångsrikt projekt. Rapportensfokus ligger på projektledning och SU-projekt där vi valt att utgå ifrån projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till projektledare, studenter, föreläsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgångspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgår från en kvalitativ metod då det i denna forskningär viktigt att ha en närhet till studieobjekten.

Detta examensarbete genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna under våren 2013. Kursen, KPP230, på Mälardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoäng. Programmet författarna läser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande.Uppgiften var att utmana några projektdeltagares arbetssätt på Volvo CE med fokus på de första stegen i projektmodellen vad gäller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att få deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade.Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp på Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt där målet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller två. Intervjuer av de anställda har genomförts för att få reda på hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatetDet visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillät sig själva att tänka på andra sätt än tidigare när de kreativa övningarna genomfördes.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.

Projekt är något som många företag bedriver. Hur företag väljer att organisera projekt beror på hur deras verksamhet är organiserad, vilket medför att projekt leds på olika sätt. Dock är det väldigt vanligt med en såkallad projektledare bland flera olika typer av projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter är något som är utav stor vikt utifrån ett konkurrans avseende, då flera aktiva projektföretag pekar på att projektledning är en kärnkompetens. Detta leder till funderingar på hur en projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett projekt.